Kvällstidningskritik: objektiviteten
Det har blivit vanligare att profilerade journalister intervjuas av sin egen tidning.
Inte bra.
Visst, det finns aldrig garantier för att en intervjuare inte känner den intervjuade, men objektiviteten riskerar naturligtvis att bli lidande när båda har samma arbetsgivare.
I det senaste numret av Sportmagasinet intervjuas Sportbladets (d v s Aftonbladets) reporter Robert Laul, med anledning av att han skall krönikera i magasinet.
Personligen tycker jag att ämnet är intressant, och det är bra att folk utanför journalistbranschen får en inblick i hur den fungerar och hur man resonerar i jobbet.
Men det finns ett problem.
Laul intervjuas av Sportmagasinet — som han skall skriva för och som ägs av Aftonbladet (det vimlar av reportrar som skriver för båda dessa publikationer). Robert Laul sätter i intervjun faktiskt indirekt fingret på problematiken, när han pratar om sportjournalister som intervjuar idrottsmän de har en personlig relation med, nämligen trovärdigheten:
"— Det är svårt att rapportera kritiskt om folk som man är vän med, hur man än vrider och vänder på det.
Hur märks de här vänskapsbanden?
— Svårt att veta. Det är nog mer så att man väljer bort saker, eller beskriver saker på ett sätt som inte är helt ärligt. Det är svårt att sätta fingret på."
Jag inte om, eller hur väl, Niclas Vent känner Robert Laul. Det räcker att frågan finns för att det hela skall bli journalistiskt tveksamt.
Inte bra.
Visst, det finns aldrig garantier för att en intervjuare inte känner den intervjuade, men objektiviteten riskerar naturligtvis att bli lidande när båda har samma arbetsgivare.
I det senaste numret av Sportmagasinet intervjuas Sportbladets (d v s Aftonbladets) reporter Robert Laul, med anledning av att han skall krönikera i magasinet.
Personligen tycker jag att ämnet är intressant, och det är bra att folk utanför journalistbranschen får en inblick i hur den fungerar och hur man resonerar i jobbet.
Men det finns ett problem.
Laul intervjuas av Sportmagasinet — som han skall skriva för och som ägs av Aftonbladet (det vimlar av reportrar som skriver för båda dessa publikationer). Robert Laul sätter i intervjun faktiskt indirekt fingret på problematiken, när han pratar om sportjournalister som intervjuar idrottsmän de har en personlig relation med, nämligen trovärdigheten:
"— Det är svårt att rapportera kritiskt om folk som man är vän med, hur man än vrider och vänder på det.
Hur märks de här vänskapsbanden?
— Svårt att veta. Det är nog mer så att man väljer bort saker, eller beskriver saker på ett sätt som inte är helt ärligt. Det är svårt att sätta fingret på."
Jag inte om, eller hur väl, Niclas Vent känner Robert Laul. Det räcker att frågan finns för att det hela skall bli journalistiskt tveksamt.
Kommentarer
Trackback
