Clark to your Kent

Det blev trångt framför Kim Källström i den mixade zonen efter landskampen mot Frankrike. Det är alltså min arm som ligger på den korte gubbens axel och skaver mot hans öra.
Rätt pinsamt att man faktiskt dras med i något så klichéartat som en grupp journalister som trängs. Men eftersom alla andra gör det så har man inget val om man vill få citat (givetvis tänker alla så — och så upprepas beteendet gång på gång).
Men, många journalister är (åtminstone i Sverige) faktiskt artigare mot varandra än vad folk kanske tror, och ber om ursäkt om de råkar avbryta, eller tala i mun, på en kollega.

Det var skoj att bevaka landskampen i dag. Är rätt nöjd med texten, som jag på grund av den sena matchtiden skickade direkt på slutsignal. Min andra version, efter lite snack med Lagerbäck, blev nog ännu bättre.
Tyvärr blev väl detta min sista landskamp på ett tag. Skall inte lämna journalistiken, men byter ju snart genre helt.